Kanske den största ledaren, inte i sin tid utan någonsin. Trots att han levde för 2300 år sen finns det många saker som Alexander använde för att uppnå det han lyckades med som du kan applicera till ditt ledarskap idag.
Detta är kanske det mest karaktäristiska draget du kan hitta hos Alexander. Likt Napoleon deltog han själv i striderna. Detta innebar att han utsatte sig för stora risker. En gång fick han en pil genom lungan som nästan dödade honom. Dock var det detta som hjälpte honom att skapa den starka stridsmoralen som hans soldater hade. Det var tack vare detta som han lyckades med att besegra Persien fast han vid flera tillfällen var i ett numerärt underläge så stort som 3:1.
Detta är någonting som många skulle se som en omöjlighet, dock visste Alexander en fullständigt avgörande sak. Krigsmoral kan ge en fördel så stark att de skulle kunna klara striderna. Och det gjorde de. Den tilliten och sammanhållningen som han lyckades skapa är någonting du också kan använda dig av.
Nej det innebär inte att du behöver visa upp dina ärr som Alexander gjorde. Däremot handlar de om att leva alla de värdegrunder du vill att företaget ska stå på.
Ett exempel på detta är Jeff Bezos när han förmedlade vikten av att inte slösa pengar inom Amazon. Sättet som han gjorde det på var att istället för att köpa fin inredning till sitt kontor, köpa gamla dörrar som byggdes om till bord. Detta gjorde han åt både sin anställda och sig själv. Utöver det körde han dessutom en gammal använd Honda. Detta gav ett klart meddelande till de anställda:
Här på Amazon slösar vi inte pengar.
Att han sa det hade inte haft i närheten av lika mycket vikt om han inte hade lett med exempel.
Att ha en vision är en viktig del när det kommer till ett gott ledarskap. Dock var det så mycket mer än en vision när det kommer till Alex. Det var som om hans öde redan var förutbestämt. Som om hans vision om att ena hela världen under nation var någonting som han var menad för att göra och som inget kunde stoppa. Detta innebar några specifika saker:
När de andra kände sig nöjda, var inte Alexander det. Han blev aldrig nöjd oavsett vad. Det spelade ingen som helst roll vad som hände. Att ena Grekland var en stor bedrift, räckte det? Nej Alexander hade större planer.
Att erövra perserriket då? Ett både större och mäktigare rike, en bedrift som bara det skulle gjort honom till en av de största fältherrarna någonsin. Men nej, Alexander vill inte vara en av de största någonsin, han ville vara den största. Han ville överträffa sin idoler: Dionysos, Achilles och Heracles. Alla gudar från grekiska mytologin, enkelt sagt ingenting lätt men Alexander stannade inte. Detta har gjort att den enda befälhavaren som skulle kunna mäta sig med honom är Djingis Khan.
Detta är ingenting som är speciellt med Alex, detta är någonting som alla de bästa har. Det kan handla om Kobe, Jordan och Messi inom idrotten som aldrig blev nöjda och ständigt tränade hårdare även fast de redan hade blivit erkända som bland de bästa någonsin. När de andra spelarna firade över att de hade vunnit NBA serien, så frågade bara Kobe sig själv vad är nästa mål?
Samma sak går även att att se inom företagande när det kommer till det absolut största i världen. Det finns det som har nöjer sig med en summa pengar och säljer sitt företag. Därmed har de säkrat sin framtid och kan dra sig tillbaka och njuta resten av livet. Dessa kan vara människor som gör stora saker. Men det är aldrig dem som blir allra störst.
Om man tittar på Larry Page, Mark Zuckerberg eller vilken annan av världens största företagsledare som helst så har de haft flera tillfällen där de kunnat casha in och leva i överflöd för resten av livet. Dock vill de fortfarande ha mer, det handlar om mer än en livsstil.
En annan sak som Alexanders förutfattade öde ledde till var att han aldrig gav upp. Oavsett om det handlade om ökenvandringar där stora delar av hans armé dog av svält eller att slag som ledde till stora förluster var en sak säker.
Han skulle inte vika sig. Det var ju hans öde att bli den störste någonsin så hur skulle han? Detta är precis som att aldrig nöja sig någonting som skiljer de största ledarna från alla andra. Dock innebär inte detta att du ska försöka kämpa om och om igen med någonting som inte funkar. Det finns mer än ett sätt att få vad det du vill ha. Det kan var så att du bara har kolla på fel ställe och helt enkelt behöver ändra kurs. Pga detta har mitt måtto sedan en lång tid tillbaka varit:
“Never Never Ever Give Up, But Don’t be stupid”
Under antiken var de flera olika saker som bestämde hur långt du kunde ta dig, de viktigaste av dessa var:
Oftast var det även i den ordningen som det värderades när det kom till vilka som borde anställas. Alexander som var en man som kunde tänka utanför konventioner och bryta normer om det behövdes.
Därför värvade han Persika, Egyptiska och Baktriska soldater till sin armé under sina erövringståg. Detta var mycket ovanligt. Samtidigt tillsatte han även Indiska, Persiska, och Egyptiska furstar i regionerna han erövrade. De hade ju trots allt bättre kännedom om kulturen, större tillit men framför allt… Det är lättare att hitta kompetens om man letar efter kompetens och inte människor med börd, rätt ursprung och kompetens.
Napoleon var en person som inte gick den här vägen. Detta kan ha varit en av de avgörande anledningarna till hans fall. Han tillsatte sina bröder som kungar över hela Europa, detta gjorde att flera av länderna styrdes av inkompetenta ledare vilket ledde till flera uppror som försvagade deras armé nämnvärt.
När det kommer till Genghis Khan var han däremot en person som precis som Alex fokuserade på kompetens. På detta plan gick mongolen tillochmed ett steg längre än Alex. För honom fanns det ingen skillnad om du var från erövrad en region eller inte. Du kunde ändå ta dig till toppskiktet i hans armé.
En annan ledare som idag har ett liknande synsätt är Bridgewatergrundaren Ray Dalio. Han har gjort så att hans både anställnings och beslutsprocess är helt vetenskaplig.
Detta innebär att han inte bara anställer människor som de gillar. De kollar på CVt, har de inte allt för dåligt CV går de vidare till nästa del i processen intervjun och då är det viktigaste förutom några utslagsfrågor att den som håller intervjun får en bra magkänsla.
Detta är inte en bra situation när det kommer till att använda magkänsla. Magkänsla kan du använda vid förhandlingar, schack och andra situationer där feedbacken är direkt. När det kommer till att anställa är det inte så. Där kan det ta månader eller tillochmed år för dig att fatta att beslutet var fel. Då kommer du inte kunna koppla feedbacken till magkänslan. Istället för att använda sig av magkänsla så valde han då att använda samma process som Daniel Kahneman hade använt för att utforma anställningsprocessen i den israeliska armén.
Han gjorde det först och främst 100% klart vilken typ av person som skulle behövas för rollen. Efter det utformade de 5 stycken olika punkter där de kunde få ett betyg från 1 till 5 såsom tex kritiskt resonemang, kreativitet etc. Detta gjorde så att istället för en vag känsla så var det en exakt process. Därmed kunde man på ett bättre sätt hitta den absolut bäst lämpade.
Ett annat tillfälle där Ray Dalio använde den här typen av process är när det kommer till att fatta beslut. Istället för att fatta beslut autokratiskt(från uppifrån och ner) eller demokratiskt(alla har lika mycket att säga till om). Så skapade han en så kallad “Idea Meritocracy” denna typ av organisation bygger på följande principer:
En annan person som använder sig av en speciell process för att kunna säkerställa att de anställda mättes utefter dera kompetens är Ben Horowitz. I hans bolag Opsware använde han en process likt graderingsprocessen i vissa former av karate.
Där måste personen vinna över en annan i den gradering som personen ska till. Detta säkerställer att det inte blir personer som befordras bara för att de är omtyckta av någon i ledningen. Istället har Ben vissa specifika kriterier som personer måste uppfylla för att kunna befordras samt att dess egenskaper måste mätas mot någon på nivån som personen ska till.
Alexander var minst sagt en pionjär när det kommer till detta. Nu handlar det dock inte bara om att inte låta faktorer etnicitet och ursprung bli en måttstock. Idag handlar det även om att inte låta en personligt tycke för någon bli en allt för stor måttstock. Då finns det nämligen risk för att du kommer att göra samma misstag som Napoleon.
Istället bör du fokusera på personens kompetens och vilka resultat personen redan har bidragit med. Gör du ditt tycke för någon till en måttstock kommer du nämligen främja politik i din kultur och därmed minska fokuset på era mål.
Ett stort problem när Alexander kom till makt var just grupptillhörigheten. Grekerna och makedonierna som länge hade varit i krig var inte superpigga på att strida på samma sida. Tvärtom fanns det risk för inbördes stridigheter.
Sättet som han dock lyckades med att ena de 2 olika folken var genom att ena dem kring just det som det hade gemensamt. Deras mytologi. Han gjorde erövrandet av Persien till någonting som de gjorde i Heracles fotspår. En annan sak som han sen gjorde var att han ena dem genom att påminna dem om vinster de lyckats med tillsammans. Detta var en metod som Napoleon också använde sig av, när han skulle gå i strid påminde han sina män om att de var armén från slaget vid Austerlitz.
I din organisation finns det flera olika sätt som du kan skapa det på. En sak som du kan göra är att precis som dessa ledare använda dig av tidigare vinster. Ett annat är att ha ett tydligt mission som ni enar alla under. Om du vill veta mer om att skapa ett dreamteam, klicka här. (länk till artikeln om att bygga team)
En likhet som Alexander hade med Napoleon var att inte var den som gick in i en strid med några få fasta principer som han följde till punkt och prickar. Istället lärde känna sina motståndare och utformade sedan sina planer efter situationen.
Om det skulle ske en förändring var snabbheten avgörande. Ett av de mest nämnvärda exemplet på detta var vid ett slag mot Nandariket i nuvarande i indien. Alexanders armé stod i stridsformation, det gjorde Nandakrigarna med. Då såg Alexander att hans fienden hade bra mycket mer stridselefanter än vad de räknat med.
Detta var ett stort problem då hästarna drabbades av panik när det fick syn på 4 tons djuren. Därför valde Alexander att lägga om hela sin strategi på plats. Denna agilitet lämnade den numerärt större armén med stridselefanter chanslösa.
Den anpassningsförmågan var nog den huvudsakliga anledningen till att han var så effektiv i strider. Samtidigt som han var det gick han dock extremt fort också. Det kan ha varit han som skapade det som vi idag kallar för blitzkrieg.
Ett exempel på detta var någonting som skedde tidigt i Alexander karriär år 335 F.Kr. I staden Thebes som var kontrollerad Makedonien hade nämligen Makedonska styrkor stationerade i staden dödats. Invånarna i Thebes trodde att det skulle ta månader för Alexander att ta sig hela vägen från norra Grekland där han befann sig till Thebes som låg i den södra delen. De hade med andra ord gott om tid. Trodde de. Knappt 2 veckor senare stod Alexander, utanför Thebes portar och sa skämtsamt. “Alexander behöver inte skicka en budbärare, jag är min egen budbärare”.
Denna strategi användes även mot perserna och mot Baktrierna. Denna strategi har genom historien använts av ledare som Gengis Khan, Hannibal och den kanske mest välkända: Nazityskland under andra världskrigen.
Även om det helt olika tider var fortfarande det liknande principer som styrde Alexanders erövring av Thebes, Djingis khans erövring av persien och Nazitysklands erövring av Frankrike.
När det kommer till krigföring är det en av de absolut effektivaste strategierna, men hur kan du använda den inom företagsvärlden? Det ska jag berätta för nu. Sättet du kan göra det på är att röra dig snabbt. På så sätt kommer dina konkurrenter hade betydligt svårare att hålla jämna steg med dig.
Detta är en specifik fördel för dig om du är ett mindre företag och inte har lika mycket byråkrati. Då kommer du att kunna ha en stor fördel mot dina konkurrenter. Detta var en strategi som Mark Zuckerberg använde när han gjorde Facebook till ett av världens största företag. Mottot han använde sig av då var move fast and break things. Med andra ord acceptera att ni kommer att göra misstag, det är en del av trycka tillbaka konkurrenterna.
En annan man som har använt blitzkrieg på ett effektivt sätt inom affärsvärlden är Bill Gates. Detta gjorde han genom strategin som Microsoft internt kallade för “embrace, extent, extinguish”. Strategin gick ut på att de:
Hittade en mjukvaruprodukt på marknaden, embracade den och byggde en variant som använder sig av samma standard.
Nästa steg är nu att utvidga produkten med patenterad mjukvara och sedan marknadsföra produktens utvidgningar.
Nu till sista steget att släcka konkurrenterna. Genom att dina patenterade utvidgningar blir standard leder det till att dina konkurrenters produkter nu blir betraktade som bristfälliga och tappar sina kunder.
Några företag som Microsoft har använt den här strategin mot är Linux, Netscape och Opera. Medans Linux och Opera krympte kraftigt när det inte längre fanns några fördelar med dem så krossades Netscape helt.
Om du ska använda den strategi är det viktigt att du är snabb och att du verkligen omringar dina konkurrenter. Detta var någonting som Nazityskland gjorde när de tog sig in i Frankrike. Frankrike hade under den tiden nästan dubbelt så många pansarvagnar som tyskarna.
Ändå hade de ingen chans. Varför? Anledningen till det var att de aldrig fick möjlighet till att ställa upp helt och gå till motattack. Först skapade tyskarna kaos bland de franska soldaterna genom att inleda med bombanfall. Sen med hjälp av riktade styrkor kunde de bryta igenom fransmännens försvarslinje. Efter det blev de allierade omringade och stod inför 2 alternativ: kapitulation eller döden. Precis som Microsoft skapade Nazisterna där inga öppningar.
Till skillnaden från den till viss del liknande strategin “move fast and break things” funkar inte den här lika bra om ni är en liten organisation. Du behöver de resurser som krävs för att kunna omringa dina konkurrenter och ta ifrån dem deras fördelar.
En annan sak som du skulle kunna göra som liknar EEE strategin är att köpa upp konkurrenter med olika positioner på marknaden och sedan låta företagen samspela för att göra så att dina konkurrenter inte kan positionera sig på något fördelaktig sätt.
När du då har olika varumärken bli det lättare för dig att kunna prata med en specifik målgrupp medans din konkurrent till en högre grad måste prata med flera målgrupper samtidigt. Detta är någonting som Volkswagen gör genom att både ha klassiska lyxigare alternativ som Bentley, sportbilar som Bugatti och Lamborghini, och billigare märken som Skoda och SEAT. Behöver då konkurrera ut någon kan de ta kapital från någon av de märkena som det går bättre för samtidigt som det på alla plan kan positionera sig på rätt.
Detta var helt klart en av Alexander absolut främsta styrkor och även anledning till att han kunde vara så pass agil.
Ett exempel på detta är när han red in sin häst Bukefalos när han var 11 år gammal. Egentligen var det hans far Filip som hade tänkt köpa hästen, dock gick den inte att tämja… trodde de. Så fort Filip försökte komma nära den sparkade den mot honom och försökte göra utfall. Tillslut sa Filip till hästhandlaren:
Då avbröt Alexander och sa:
Philipp blev irriterad arroganta ton men gav honom ändå en chans på försöka tämja hästen med villkoret att han måste betala för hästen om han misslyckas.
Alexander accepterade villkoret, gick fram till hästen och pratade lugnande med den. Tidigare hade han observerat att hästen verkade rädd för sin egen skugga. Därför riktade han den mot solen så att han inte längre kände sig stressad. Då hoppade Alexander upp på Hästen och red iväg med den.
Åskådarna var livrädda. De trodde att detta skulle bli sista gången som de skulle få se prinsen. Men så blev det inte. När han red tillbaka med hästen jublade fadern som för ett ögonblick sedan hade varit förargad på sonens arrogans. Sedan sa han:
Modet och kreativiteten som detta visar på var någonting som man kunde se som en röd tråd genom hela Alexanders liv. Han gjorde inte det som folk räknade med att han skulle göra utan hittade istället ett annat sätt att få vad han ville ha.
År 336 F.kr. fick alexanders far Filipp ett tiotal hugg i bröstet mitt under sitt bröllop. Kungen föll ihop och dog nästan omedelbart. Efter det var tog Alexander över som kung bara 20 år gammal. De äldre rådgivarna runt omkring honom sa till honom att “ta det lugnt så att du med tiden kan växa till din roll”.
Alexander gjorde motsatsen genom att snabbt slå ner lokala uppror och åter ena grekland under en nation. Då sa de återigen till honom:
Vad gjorde alex?
Han riktade sin blick mot perserriket. Ett imperium som i flera under år varit ett stort hot för grekerna och som flera gånger nästan erövrat landet. Alexander hade beslutat sig för att göra slut på hotet en gång för alla.
Med en stor agilitet lyckades han snabbt ta över de västra delarna av landet. Då var det naturliga nästa steget att ta resten av landet direkt. Då i motsats till vad han hade gjort tidigare valde han att ta det lugnare.
Istället för att göra slut på Darius armé en gång för alla valde han att gå söderut mot egypten. Invånarna i landet hade länge varit förtryckta av Darius och såg Alexander som en befriare när han kom. Med resurserna som han fick från de egyptiska hamnarna kunde han både stärka sin arme och skapa den ekonomiska stabiliteten han behövde för att avsluta Darius. Efter ett tags väntan hade Darius ställning i landet kraftig försvagats iochmed förlusten av landets. När den avgörande striden sedan inträffade blev den återstående persiska armén ett enkelt byte. Nu var alexander världens mäktigaste man
Hade han gått rakt på hade han blivit ett enkelt byte för den numerärt överlägsna armén, iställer gick han i flera steg för att på så sätt på ett säkrare och mer långsiktigt sätt få vad han ville ha.
Alexander den store är helt klart en av de största ledarna genom hela historien. Han hade tillsammans med mod, en kraftig vision och oöverträfflig kreativitet ett militärt ledarskap som gjorde honom till en av de största krigsherrarna någonsin. Trots att förhållandena till stor del skiljer sig från den tid vi lever i idag finns det mycket vi kan lära oss från mannen, här är det.
självklart gratis